Välkomna tillbaka till bloggen! Idag kommer vi att dyka djupare in i varför människor börjar kämpa mot varandra. Vi kommer att utforska några insikter från både Marx och Shakespeare för att förstå de underliggande orsakerna bakom konflikter. Låt oss börja!
Olika övertygelser och värderingar
Enligt Marx uppstår konflikter ofta på grund av skillnader i ideologier, övertygelser och värderingar (Elster, 1985). Människor kan kämpa för att skydda sina egna övertygelser eller för att påtvinga dem på andra. En studie av Ginges et al. (2007) bekräftar detta genom att visa att individer är mer benägna att delta i konflikter när deras grundläggande värderingar hotas.
Oförenliga mål och intressen
Marx förklarade också att individer eller grupper kan ha motsatta mål eller intressen, vilket leder till konkurrens om resurser eller dominans (Wright, 1997). Detta kan tydligt ses i kampen mellan proletariatet och bourgeoisien nämnd i den marxistiska modellen.
Missförstånd och misskommunikation
Shakespeare, å andra sidan, påpekar att konflikter kan uppstå även när parterna är mer eller mindre lika (Bloom, 1998). Missförstånd eller misskommunikation kan leda till onödiga tvister, som i fejden mellan de två hushållen i Romeo och Julia. Forskning av Pruitt och Kim (2004) visar att misskommunikation ofta leder till konflikteskalering och svårigheter att lösa konflikter.
Stolthet och ära
Ibland uppstår konflikter ur en känsla av stolthet eller ära, där varje part känner behovet av att försvara sitt rykte eller sin status (Shackelford & Buss, 1996). Detta är tydligt illustrerat i inledningsraden i Romeo och Julia och har bekräftats i forskning av Leung och Cohen (2011) som visar att stolthet och ära spelar en stor roll i konflikter.
Rädsla eller misstro
Enligt Shakespeare kan människor också börja slåss mot varandra på grund av rädsla eller misstro mot den andra parten, även när det inte finns några betydande skillnader mellan dem (Bloom, 1998). Forskning av Jervis (1976) bekräftar att rädsla och misstro kan leda till konflikter och påpekar att bättre kommunikation och ökad förståelse för motparten kan hjälpa till att minska sådana konflikter.
Eskalering och förlust av perspektiv
När konflikter eskalerar kan parterna bli mer förankrade i sina positioner och förlora insikten om de ursprungliga skälen för tvisten (Fisher & Ury, 1981). Detta fenomen återspeglas i fejden mellan de två hushållen i Romeo och Julia. Ytterligare forskning av Coleman et al. (2014) visar att konflikteskalering kan göra lösningen av konflikter betydligt mer utmanande.
Så vad kan vi lära oss av allt detta? Att förstå de underliggande orsakerna bakom konflikter kan hjälpa oss att hantera och lösa dem effektivt. Det är viktigt att vi är medvetna om våra egna värderingar, mål och rädslor samt de hos andra människor för att skapa en miljö där konflikter kan lösas på ett konstruktivt sätt.
Om du vill veta mer om konflikthantering och hur du kan förbättra dina färdigheter inom detta område, håll dig uppdaterad på vår blogg för framtida inlägg! Glöm inte att dela detta inlägg med dina vänner och familj om du tycker att det är hjälpsamt. Tack för att du läste!
Referenser
Bloom, H. (1998). Shakespeare: The Invention of the Human. Riverhead Books.
Coleman, P. T., Deutsch, M., & Marcus, E. C. (Eds.). (2014). The Handbook of Conflict Resolution: Theory and Practice. Jossey-Bass.
Elster, J. (1985). Making Sense of Marx. Cambridge University Press.
Fisher, R., & Ury, W. (1981). Getting to Yes: Negotiating Agreement Without Giving In. Penguin Books.
Ginges, J., Hansen, I., & Norenzayan, A. (2007). Religion and support for suicide attacks. Psychological Science, 18(2), 224–230.
Jervis, R. (1976). Perception and misperception in international politics. Princeton University Press.
Leung, A. K., & Cohen, D. (2011). Within- and between-culture variation: Individual differences and the cultural logics of honor, face, and dignity cultures. Journal of Personality and Social Psychology, 100(3), 507–526.
Pruitt, D. G., & Kim, S. H. (2004). Social Conflict: Escalation, Stalemate, and Settlement (3rd ed.). McGraw-Hill.
Shackelford, T. K., & Buss, D. M. (1996). Betrayal in mateships, friendships, and coalitions. Personality and Social Psychology Bulletin, 22(11), 1151–1164.
Wright, E. O. (1997). Class Counts: Comparative Studies in Class Analysis. Cambridge University Press.